William S. Lind och Robert Leonhard har båda givit ut skrifter som behandlar begreppet manöverkrigföring. Försvarsmakten skall vid operationer använda sig av manövertänkandet som enligt doktrinen har sin grund i manöverkrigföring. Den svenska doktrinen avser att ta utgångspunkt i teorin men lämnar fåtalet referenser till detta i sin utformning. Uppsatsen syftar till att studera likheterna mellan William S Lind och Robert Leonhards teorier om manöverkrigföring, och det manövertänkande som finns i Doktrin för gemensamma operationer.

Försvarsmakten har i dokumenten Försvarsmaktens Utvecklingsplan 2010-2019 uttryckt att förmåga tillgemensamma operationer, inom ramen för behovsanpassade och tillfälligt sammansatta stridsgrupper,skall utvecklas inom de närmaste åren. Detta finns även uttryckt i Verksamhetsuppdraget för 2009 därgemensamma operationer särskilt skall uppmärksammas på övningar inom ramen för den territoriellaintegriteten. I Verksamhetsuppdraget finns detta med som en punkt i den operative chefensprioriteringslista, detta torde innebära att antalet övningar, där förmågan till gemensamma operationersärskilt övas, borde vara ett par stycken. Så är dock inte fallet. De övningar som genomförs inommarinen i kustnära områden samordnas inte med markstridskrafterna alls, däremot samordnas merövningar med flygstridskrafterna.

Modern krigföring genomförs till stor del i form av gemensamma operationer. Helikoptern är en relativt ny tillgång i modern krigföring men används i stor utsträckning för olika uppgifter. Helikopterns förmåga att flyga men ändå bibehålla en nära kontakt med markstyrkorna har gjort den unik, men det har även inneburit att den har varit svår att placera, luft eller mark, vilket i sin tur inneburit att teoriutvecklingen kring helikoptern gått långsamt. Uppsatsen skall beskriva ett tänkbart sätt att nyttja helikopterns förmågor i gemensamma operationer. Arbetet utförs i två steg där första steget görs för att generera en teori utifrån teorier om kombinerad bekämpning, gemensamma operationer och teorier om helikopterns förmågor.

Denna uppsats har som syfte att undersöka huruvida det i Militärstrategisk doktrin respektive Doktrin för marina operationer beskrivna manövertänkandet tillämpas vid internationella insatser med fartygsförband. Bakgrunden till detta är att det sedan doktrinerna skrevs har genomförts sådana, vilket innebär ett underlag som inte fanns under framtagandet av doktrinerna.Studien genomförs som en fallstudie av insatsen ME01 inom ramen för EUNAVFOR Operation Atalanta utanför Somalia mellan maj och september 2009. Data samlas in i huvudsak genom intervjuer med ett urval av deltagande officerare.Resultaten av studien visar att inom förbandet ME01 förekom manövertänkande, men det kan inte konstateras vara som ett resultat av något medvetet val eller av att det var en internationell insats. Avseende hela operationen konstateras snarare en avsaknad av manövertänkande som huvudmetod, vilket framförallt hänförs till egenskaper som återfinns i multinationella operationer..

Syftet med uppsatsen är att undersöka om den svenska doktrinen för luftoperationer skaparförutsättningar för samverkan i internationella operationer. Utifrån Michael Codners teorimodellför interoperabilitet, har tesen om att hög grad av överensstämmelse mellan doktrinerskapar förutsättningar för samverkan i internationella operationer formulerats. För att dennates ska gälla krävs det att synen på doktrinbegreppet mellan de jämförda länderna överensstämmer,vilket den inledande jämförelsen av doktrinbegreppet visar.Den svenska doktrinen för luftoperationer jämförs med den norska och den brittiska motsvarighetenoch de urval som analyseras är luftarenans särdrag och luftstridskrafternas karaktärer,ledning samt uppdragstyper i luftoperationer. Resultatet av undersökningen visar att Sverigesdoktrin har låg grad av överensstämmelse i synen på ledning jämfört med Norge ochStorbritannien, vilket kan försvåra samverkan i eller mellan staber. Däremot är det hög gradav överensstämmelse i urvalet uppdragstyper i luftoperationer, och det visar att doktrinenskapar förutsättningar för samverkan för svenska flygförband som deltar i internationellaoperationer..

David Galula var en fransk officer som 1964 skrev ner sina teorier om upprorsbekämpning.Dessa teorier har därefter fått ett enormt stort utrymme i både utbildningar och itillämpningar på konflikter världen över. Uppsatsen avhandlar skillnader och likhetermellan Galulas åtta operationella steg och NATO:s nya doktrin för COIN-operationer från2011.Syftet med uppsatsen är att studera de två verken för att utröna hur mycket Galulas teorieranvänds i en modern handbok gällande upprorsbekämpning. Kopplat till användet avGalula i doktrinen vill uppsatsen bedöma hur mycket plats Galulas teorier bör få i denmoderna svenska officersutbildningen.Uppsatsen har nyttjat sig av en kvalitativ textanalys samt en komparativ del där de tvåverken jämförs. NATO:s doktrin för COIN-operationer har analyserats med hjälp avGalulas åtta steg. Resultatet visar att Galulas teorier till viss del går att finna i doktrinen,men det är även mycket som ej går att koppla mellan verken..

I tolkningen av vad en doktrin är, så finns både ett inriktande syfte och en slags ensning av det förhållningssätt som gäller och förväntas av Försvarsmaktens personal. Det innebär att man skulle kunna förvänta sig en tydlig viktning mot det internationella fokus som faktiskt klart kan sägas gälla efter försvarsbeslutet 2004. Frågan blir då om de tre svenska arenadoktrinerna är tillräckligt tydliga i att poängtera detta. Denna uppsats försöker därför analysera doktrinerna och utröna om det egentligen finns något fokus avseende nationella och internationella insatser och om det i så fall finns någon skönjbar förklaring till detta i doktrintexterna. Undersökningen består av en kvantitativ textanalys samt en kvalitativ undersökning av doktrinerna för luft-, mark- och marina operationer, som tillsammans angriper texterna baserat på två definierade indikatorer av fokuseringarna.Analysen i uppsatsen ger vid handen att doktrinen för marina operationer visar en märkbart större fokusering vid internationella insatser än vad de andra gör.

Försvarsmaktens omställning från ett nationellt invasionsförsvar till ett flexibelt insatsförsvar har för flygvapnets stridsflygdivisioner, likt som för många andra förband, inneburit stora förändringar i hur verksamheten genomförs. Ett tidigare relativt jämnt flöde av verksamhet och resurser har nu bytts ut mot årsvisa cykler med variationer i resurstilldelning divisionerna emellan. Syftet med detta arbete är att först undersöka hur dessa cykler påverkar piloternas uppfattning av sin arbetssituation. Därefter diskutera hur denna uppfattning påverkar flygvapnets krigföringsförmåga. En undersökning har genomförts på flygvapnets fyra stridsflygdivisioner.

Säkerhetsläget i Afghanistan har försämrats på senare år och konflikten har trappats upp. Detta beror naturligtvis på många olika saker men jag har valt att titta på den amerikanska doktrinen som avhandlar irreguljära konflikter (counterinsurgency). Hur ser den utjämfört med Galulas teori vad avser operationer i en irreguljär konflikt? För att undersöka detta har jag utgått från Galulas teori för att jämföra den med den amerikanska doktrinen. Genom att titta på olika skeden som Galula delat upp sina operationer i har jag sedan undersökt vad den amerikanska doktrinen säger om dessa.

I och med Militärstrategisk doktrin 2012 och senast Operativ doktrin 2014 har Försvarsmakten gått ifrån att vara en debutant i doktrinära sammanhang till att faktiskt genomföra doktrinutveckling. Detta mitt under en tidsperiod som varit säkerhetspolitiskt omvälvande och där doktrinutvecklingen globalt har accelererat under åren som följt efter 9/11. För att få djupare förståelse och insikt för doktrinutveckling går uppsatsen in bakom doktrinens egen text för att analysera dess innebörd och syfte utifrån ett vetenskapligt angreppssätt.Uppsatsen syftar till att systematiskt analysera Operativ doktrin 2014 för att få en djupare förståelse för vilken roll och utformning Försvarsmaktens rådande doktrin har..

Syftet med denna uppsats är att visa hur den svenska statsmakten styr Försvarsmakten. Uppsatsenundersöker om det finns någon fastställd nomenklatur eller strategiska imperativ och i så fall vilkade är. Svensk militärstrategisk doktrin ställs i relation till den franske generalen André Beaufresstrategiska tangentbord.Uppsatsen består huvudsakligen av tre fallstudier där Sveriges riksdag och regering beslutat attsvenska militära förband skall deltaga i internationella operationer för ökad säkerhet i berördregion.Studien visar att det inte sker någon styrning från statsmakterna med hjälp av strategiska imperativutan att denna styrning endast är av administrativ karaktär. Det visar sig dock att undergynnsamma förutsättningar kan beslutprocessen om insats med svensk militär trupp genomförasmed relativt kort förvarningstid..

Uppsatsen avhandlar fredsframtvingande operationer och deras möjligheter till framgång.Internationella operationer är en av Försvarsmaktens huvuduppgifter och i samband med detta ärfredsframtvingande operationer en typ av operationer som svenska förband kan få delta i. Genomstudier av manöverkrigföringens principer och två begränsade fallstudier tas ett antal faktorer förframgång fram som sedan jämförs och diskuteras. Uppsatsen svarar även på ommanöverkrigföringens principer kan tillämpas vid fredsframtvingande operationer. Resultatet avuppsatsen är att faktorerna lämplig sammansättning av styrkorna, anpassad politisk styrning ochförmåga till att minska egna och civilas förluster är faktorer som har betydelse för framgång påden operativa nivån. Jag har också sett att de faktorer som man kan hämta urmanöverkrigföringen principer är betydelsefulla för möjligheterna till framgång.

Sjöminan har sänkt och skadat mer tonnage än alla andra vapensystem till sjöss. Då medel föder motmedel har sjöminan och minröjningen följt varandra i en lång duell.Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka hur de svenska minröjningsförbanden utvecklas inom taktik och teknik och hur dessa komponenter förhåller sig till varandra. Uppsatsen söker även svaret på hur utvecklingen från minröjningsklass Landsort till minröjningsklass Koster skett.Med hjälp av deskriptiv metod kommer Militärstrategisk doktrin, Doktrin för marina operationer samt Försvarsmaktens läroböcker i Mineringstjänst, Minmotmedelstjänst och Minröjningstjänst att användas för att redogöra hur den marina taktiken och tekniken utvecklas som ett medel i duellen mot sjöminan.De svenska minröjningsfartygens taktiska och tekniska utveckling grundar sig på de militära basfunktionerna, ledning, verkan, skydd, rörelse, underrättelse samt uthållighet. Samtidigt utvecklas minröjningsförbanden i Försvarsmakten mot ett, både för personal och materiel, säkrare och effektivare förband..

Sjöminan har sänkt och skadat mer tonnage än alla andra vapensystem till sjöss. Då medel föder motmedel har sjöminan och minröjningen följt varandra i en lång duell.Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka hur de svenska minröjningsförbanden utvecklas inom taktik och teknik och hur dessa komponenter förhåller sig till varandra. Uppsatsen söker även svaret på hur utvecklingen från minröjningsklass Landsort till minröjningsklass Koster skett.Med hjälp av deskriptiv metod kommer Militärstrategisk doktrin, Doktrin för marina operationer samt Försvarsmaktens läroböcker i Mineringstjänst, Minmotmedelstjänst och Minröjningstjänst att användas för att redogöra hur den marina taktiken och tekniken utvecklas som ett medel i duellen mot sjöminan.De svenska minröjningsfartygens taktiska och tekniska utveckling grundar sig på de militära basfunktionerna, ledning, verkan, skydd, rörelse, underrättelse samt uthållighet. Samtidigt utvecklas minröjningsförbanden i Försvarsmakten mot ett, både för personal och materiel, säkrare och effektivare förband..

Sjöminan har sänkt och skadat mer tonnage än alla andra vapensystem till sjöss. Då medel föder motmedel har sjöminan och minröjningen följt varandra i en lång duell.Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka hur de svenska minröjningsförbanden utvecklas inom taktik och teknik och hur dessa komponenter förhåller sig till varandra. Uppsatsen söker även svaret på hur utvecklingen från minröjningsklass Landsort till minröjningsklass Koster skett.Med hjälp av deskriptiv metod kommer Militärstrategisk doktrin, Doktrin för marina operationer samt Försvarsmaktens läroböcker i Mineringstjänst, Minmotmedelstjänst och Minröjningstjänst att användas för att redogöra hur den marina taktiken och tekniken utvecklas som ett medel i duellen mot sjöminan.De svenska minröjningsfartygens taktiska och tekniska utveckling grundar sig på de militära basfunktionerna, ledning, verkan, skydd, rörelse, underrättelse samt uthållighet. Samtidigt utvecklas minröjningsförbanden i Försvarsmakten mot ett, både för personal och materiel, säkrare och effektivare förband..